ndangbaadjdernier (être)Lo sïgî ndângbâ na kizamä.He came out last on the exam.ndângbâ môlengêExpr.nfrbenjaminEngyoungest childdejüngstes KindÏrï tî ndângbâ môlengê ti mbï ayeke Trésor. Dr. SimsThe name of my youngest child is Treasure.ndângbâ nîExpr.frdernier (être)Englast (be)deletzter (sein)Sô ndângbâ nî laâ. Fadë ï dü mbênî môlengê pëpe.That is the last one. We will not give birth to another child.
ndäpêrêrênda.pe.ɾe.ɾevar. dial.ndäprêunspec. var.ndäpêrênmatinkötä ndäpêrêrêExpr.n1frtrès tôt le matinEngearly in the morningdefrüh morgens2fraubeEngdawn (before sunrise)deMorgendämmerung, Tagesanbruchna kötä ndäpêrêrêExpr.advfrtôt, de bonne heureEngearlydefrühFadë ï löndö na kötä ndäpêrêrê tî gî ângbä.We will arise early to hunt buffalo.
ndarän1sagesseyeke na ndaräExpr.frsage (être)Engwise (be)deweise (sein)Âmbäkôro zo ayeke na ndärä mîngi.Old people are very wise.yeke zo tî ndaräExpr.frsage (être)Engwise (be)deweise (sein)Âzo agä na âtënë tî âla na lo tëtî lo yeke zo tî ndarä.People come to him with their problems because he is a wise person.2intelligence3prudence
ndê1nde / ndɛ̰1adjdifférent (être)Ï te âkôbe ndê. Lo yê lôso. Mbï yê tî mbï, gozo. Âkôbe nî ayeke ndê.We eat different foods. He likes rice. I like manioc. The foods are different.Expr.gä ndêgä2advdifféremmentÏ tambêla ndê. Lo yê tî lo lörö mîngi. Mbï yê tî mbï tî gue yeke yeke.We walk differently. He likes to go rapidly. I like to go slowly.3advà partÏ dûti ndê.We sat seperately.
ndê2nde1saint (être)Âla ga ndê tî sâra na Nzapâ.Ils se sont sanctifiés pour servir Dieu.They became holy to serve God.2adjdifférent (être)3advdifféremment
ndembënde.mbentemps, périodena ndembë sôExpr.advfrau moment oùEngwhen, at the time thatde(zur Zeit) alsNa ndembë sô lo de môlengê, mbï gä mbäkôro awe.At the time that he was still a child, I was already old.
ndembönde.mbonballonExpr.tä ndembötändembö tî gerêExpr.n1frfootballEngsoccerdeFußball2frmatch de footEngsoccer gamedeFußballspielndembö tî nzângiExpr.nfrbasketEngbasketballdeBasketball, Korbball