Parcourir le sango


a
b
c
d
e
f
g
gb
h
i
k
kp
l
m
mb
mv
n
nd
ng
ngb
ny
nz
o
p
r
s
t
u
v
w
y
z

n


nyennyɛ̰ / nyɛunspec. var.nyepron.int1quel(le) ?Âla dutï töngana nyen na kötä ködörö tî Bangui?How are things with you in the big city of Bangui?2quoi ?tënë tî nyenExpr.pron.intfrpourquoi ?Engwhy?dewarum?Tënë tî nyen mo nzï taba so?Why did you steal that sheep?
nyenye???var. denyenyen
nyenyen???var. dial.nyenyenjanvier
nyönvboirenyön mênëExpr.vfrfaire un pacteEngmake a pactdeeinen Pakt abschließenngu tî lê tî këkë sô a nyön nîExpr.nfrjusEngjuicedeSaftnyön mângaExpr.vfrfumerEngto smokederauchennyön me tî ...Expr.vfrtéter, allaiterEngnurse, suckle (baby) (tr)destillen
nzapändieu, divinité (secondaire), idole
NzapänDieutënë tî yângâ tî NzapäExpr.nfrprophétieEngprophecydeProphezeiung
nzaran1faimExpr.längö nzaralängö1nzara asâra ...Expr.fr(avoir) faimEnghungry, hunger (be)dehungrig (sein), Hunger habenNzara asâra sî lo nzï kôbe tî mo.He was hungry so he stoled your food.nzara tî ngûExpr.nfrsoifEngthirstdeDurstExpr.nzara tî ngû asâra ...nzara2envienzara nî ahûnziExpr.vfrdégoutter, égoutterEngdripdetröpfelnsâra nzara tîExpr.vfrvouloir, désirerEngwant, desiredewollen, wünschenyeke na nzara tî ...Expr.TAMfrdésirerEngdesiredebegehrenLâ asu mîngi. Lo yeke na nzara tî ngû.The sun is shining brightly. He desires water.3sécheresse, famine, disette
nzara (tî bê)npassion
nzenzɛn1lunefinî nzeExpr.nfrnouvelle luneEngnew moondeNeumondlâ na nze atêngbiExpr.nfréclipse (de lune)Engeclipse (moon)deMondfinsternissüngö tî nzeExpr.n1frclair de luneEngmoonlightdeMondlicht2frpleine luneEngfull moondeVollmond2moisExpr.na nze sô ahûnzina
nzêennzɛ̰ɛ̰vdécouragé (être)
nzênenzɛ.nɛunspec. var.nzêrenzîna1adjpetit (être)Lo kûku tî rô anzêne tî kôbe.Il s'est penché pour ramasser les petites miettes de nourriture.He stooped to pick up the little morsels of food.2vrendre tout petit, miniaturiserLo nzêne wâ tî da nî.Il a diminué la lumière dans la maison.He reduced the light in the house.nzêne ngbongaExpr.nfrminuteEngminutedeMinutenzêne nzêneExpr.1frdiversEngdiversedeverschiedene2frpetitEnglittledekleineLo lï na yâ tî ânzêne nzêne tënë.Il est entré dans les détails.He entered into all the details.
nzënënze.nen1griffe2ongle
nzêne ngbongaExpr. denzênenEngminutefrminutedeMinute
nzenzenzɛ.nzɛn1coupe-coupe, machettesynkambakötä zemeExpr. dezemekpangbalakpangbara2faucille
nzerenzɛ.ɾɛv1agréable (être)2sucré, bon (goût) (être)anzere.c'est délicieuxit's deliciousExpr.bê tî ... anzereterê tî ... anzereExpr.1frfier (être)Engproud (be)destolz (sein)Ambëtïsango ayâa ïrï ti lo mîngi, nî laâ sï terê tî lo anzere.2frheureux, content (être)Enghappy, glad (be)defröhlich (sein)Ködörö adutï na sîrîrî. Terê tî ï anzere.The country is at peace. We are glad.yângâ tî ... anzere äpeExpr.frne pas avoir d'appétitEnghave no appetitedekeinen Appetit habenExpr.terê tî ... anzerefier (être)proud (be)heureux, content (être)happy, glad (be)nzere na ...Expr.vfrplaire, satisfaireEngplease, satisfydegefallen, befriedigen
nzêrenzɛ.ɾɛunspec. var. ofnzêne
nzêrê???nmoineau
nzërëngönzɛ.ɾɛ.ŋgɔngoût
nzïvvolerExpr.zo tî nzïzoyê sô asï na zo na nzï nîExpr.vfrsurprendreEngstartle, surprisedeerschrecken, überraschen
nzînaunspec. var. ofnzêne
nzön1maïsZea mayskëkë tî nzöExpr.nfrtige (de maïs, de mil)Engstem, stalk (of maize, millet, etc.)de(Mais-)Stängelküä tî terê tî nzöExpr.nfrpoils, "barbe" (de maïs)Engsilk, hair (of maize)deMaishaar (?)lê tî nzöExpr.nfrgrain (de maïs)Engkernel (of corn, maize)de(Mais-)Kornpörö tî nzöExpr.nfrenveloppe (de maïs)Engcorn huskdeMaishülsezî lê tî (nzö)Expr.vfrdécortiquer (maïs)Engshell (corn)de(Maiskolben) entkernen2épi (de maïs)
nzöbênzɔ.bɛn1bonté2grâce
nzombönzɔ.mbɔn1poisson-boue, poisson qui vit dans la boue2anguille
nzönînzɔ.ni1advbienWaküâ nî asâra kusâla nzönî mîngi.The laborer works very well.Expr.dutï nzönîdutï1hînga tî sâra tënë nzönîExpr.vfréloquent (être)Engeloquent (be)deredegewandt (sein)Préfet sô hînga tî sâra tënë nzönî mîngi!That prefect is very eloquent.nzönî-bêExpr.n1frgentillesse, bontéEngkindness, goodnessdeFreundlichkeit, Güte2frgrâceEnggracedeGnadenzönî-kûêExpr.1adjfrparfait, saint (être) Engflawless, perfect, holy (be)deperfekt, vollkommen, heilig "Lêgë tî Nzapä ayeke nzönî-kûê, . . ." 2 Sam. 22.31God's way is perfect, . . .2advfrbienEngwelldeGutLo dîko mbëtï nî nzönî-kûê.He read the book well.3frpurEngpurederein, heiligsâra nzönî-bêExpr.1frgentil (être)Engnice (be)denett (sein)Sâra nzönî-bê. Yamba agene na lêgë nî.Be nice. Welcome guests properly.2frbon (être)Enggood (be)degut (sein)Sâra nzönî-bê. Mä yângâ tî makönzi tî ködörö.Be good. Obey the village chief.2bonSô nzönî waküâ. Bîanî lo yeke nzönî.That is a good worker. Truly he is good.Expr.nzönî ngêrëngêrëîri tënë nzönî na ndo tî ...Expr.vfrbénirEngblessdesegnenîringö tënë nzönîExpr.nfrbénédictionEngblessingdeSegennzönî pëpeExpr.fr(avoir) tortEngwrong (be)deUnrecht (haben), sich irrennzönî sêseExpr.nfrsol fertileEngfertile soildefruchtbarer Bodennzönî yêExpr.frimportant (être)Engimportant (be)dewichtig (sein)yeke nzönîExpr.frbon (être)Enggood (be)debrav, gut (sein)Nzapä ayeke nzönî mîngi. Lo mû na ï nzönî kôbe lâ na lâ.God is very good. He gives us food every day.