Parcourir le sango


a
b
c
d
e
f
g
gb
h
i
k
kp
l
m
mb
mv
n
nd
ng
ngb
ny
nz
o
p
r
s
t
u
v
w
y
z

n


ngûngbi2ŋgu.ŋgbin1pli2pleat
ngungunmoustique
ngûngunzävert (être)Kugbë tî këkë sô ayeke tî ngûngunzä.The leaves of this tree are green (like ngunza sauce).
ngunzänfeuilles de maniocnzorôko tî ngunzäExpr.frvertEnggreendegrünNa gbe tî ngû, pêrë ayeke na nzorôko tî ngunzä.In the rainy season, the grass is green.
ngû-Nzapänpluie
ngûrufr. Lingalancochon, porc
ngurugbïängouvernement
ngusün1chique2larve3asticot
nguzünasticot
démce, cetteExpr.na ngôi nî sônaExpr.na pekônîpekôExpr.tî hunzingo nî*nîlaâExpr.frc'est ça, voilàEngtrue, that's rightdegenau, so ist esnîlaâ sï...Expr.frc'est pourquoi...Engthat's why...dedarum...Expr.mîngi nîsouventoftenmîngiExpr.na lêgënîcorrectement, comme il fautin the right waycorrect, (avoir) raisonright, (be) correctlêgëExpr.otâ nîtroisième (être)third (be)otâkîri na nî kêtêExpr.v1frdiminuerEngdecreasedevermindern, abnehmen2frdiminuer, réduireEngdiminishdeverringern, reduzieren
1vpleuvoir
2pronpronom logophorique_SG
nikavar. dial.nekavécraser
nïkpän1sangsue2paresseux
nîngavdureranînga kêtêExpr.advfrpeu aprèsEngshortly after, be a short whiledekurz daraufLo te füngö nyama nî, anînga kêtê, yâ tî lo aso.He ate the rotten meat and shortly after, his stomach hurt.anînga mîngiExpr.advfrdurer longtempsEnga long timedelange dauern, es ist lange herAnînga mîngi, zo asâra bongö na pörö tî këkë pëpe.It has been a long time since a person made cloth from tree bark.
nînga mîngiTAMlongtemps
nïngängöni.ŋga.ŋgɔadjdurable, résistant (être)Sô taâ nïngängö nzenze.C'est une machette résistante.That is a very durable machete.
nïväkîninnivaquine
nyaman1animalExpr.gbägbä tî ânyamagbägbä1bôngbi tî (ânyama)Expr.nfrtroupeau (bœufs, moutons)Engherd (cattle), flock (sheep)deHerde (Vieh, Schafe)fa lêgë na (bôngbi tî ânyama)Expr.vfrmener, conduire (troupeau)Engherd, tend (cattle, sheep)dehüten (Vieh, Schafe)dû (tî längö) tî ânyamaExpr.nfrtanière, antre [gîte]Engden, lair, holedeBau, Höhlekête nyama sô ahara na sêseExpr.nfrfourmiEngantdeAmeisekîri tî te yâ tî kôbe sô ... meneExpr.vfrruminerEngruminate, chew cuddewiederkäuenkötä këkë (tî fängö na nyama)Expr.nfrmassueEngclub, cudgeldeKnüppel, Schlagstockküä tî terê tî nyamaExpr.nfrpelage, fourrureEngfurdePelz, Fellmû kôbe na (ânyama)Expr.vfrdonner à manger (aux animaux)Engfeed (animals)defütternmû pekô tî (nyama)Expr.vfrtraquerEngstalkdeverfolgennyama tî ngîâExpr.nfrchauve-sourisEngbatdeFledermausnyama tî yâExpr.nfrparasites, versEngparasites, wormsdeParasiten, Würmerpekô tî (gerê tî) (nyama)Expr.nfrtrace (des pas d'animal)Engtrack (animal)dedie Spur (eines Tiers) verfolgenpörö tî nyamaExpr.n1frpeau (d'animal)Enghide (of animal)deTierhaut2frcuirEngleatherdeLederwagïngö nyamaExpr.nfrchasseurEnghunterdeJägerzî pörö tî terê tî ...Expr.v1frpeler, éplucherEngpeeldeschälen2frécorcher (peau d'animal)Engskin (animal)dehäuten, Haut abziehenzîa kâmba (tî gbû na nyama)Expr.vfrtendre (un piège)Engset (trap)de(eine Falle) stellen2viandeExpr.wakängö nyamawa3nyama tî terêExpr.nfrmuscleEngmuscledeMuskel
nyama tî ngîâExpr. denyama 1ngîâ 3nEngbatfrchauve-sourisdeFledermaus
nyâönnyaɔ̰var. denyâüExpr.môlengê tî nyâönchatonExpr.nyâön tî ngondachat sauvage, fauvegenette
nyâüvar. dial.nyâönnchat
nyenyɛ / nyɛ̰unspec. var. ofnyen
nyëkpänye.kpanéclair