Parcourir le sango
n
ngûngbi 2 ŋgu.ŋgbi n 1 pli 2 pleat
ngûngunzä vert (être) Kugbë tî këkë sô ayeke tî ngûngunzä. The leaves of this tree are green (like ngunza sauce).
ngunzä n feuilles de manioc nzorôko tî ngunzä Expr. fr vert Eng green de grün Na gbe tî ngû, pêrë ayeke na nzorôko tî ngunzä. In the rainy season, the grass is green.
ngusü n 1 chique 2 larve 3 asticot
nî dém ce, cette Expr. na ngôi nî sô na Expr. na pekônî pekô Expr. tî hunzingo nî tî *nîlaâ Expr. fr c'est ça, voilà Eng true, that's right de genau, so ist es nîlaâ sï... Expr. fr c'est pourquoi... Eng that's why... de darum... Expr. mîngi nî souvent often mîngi Expr. na lêgënî correctement, comme il faut in the right way correct, (avoir) raison right, (be) correct lêgë Expr. otâ nî troisième (être) third (be) otâ kîri na nî kêtê Expr. v 1 fr diminuer Eng decrease de vermindern, abnehmen 2 fr diminuer, réduire Eng diminish de verringern, reduzieren
nï 2 pron pronom logophorique_SG
nika var. dial. neka v écraser
nînga v durer anînga kêtê Expr. adv fr peu après Eng shortly after, be a short while de kurz darauf Lo te füngö nyama nî, anînga kêtê, yâ tî lo aso. He ate the rotten meat and shortly after, his stomach hurt. anînga mîngi Expr. adv fr durer longtemps Eng a long time de lange dauern, es ist lange her Anînga mîngi, zo asâra bongö na pörö tî këkë pëpe. It has been a long time since a person made cloth from tree bark.
nïngängö ni.ŋga.ŋgɔ adj durable, résistant (être) Sô taâ nïngängö nzenze. C'est une machette résistante. That is a very durable machete.
nyama n 1 animal Expr. gbägbä tî ânyama gbägbä 1 bôngbi tî (ânyama) Expr. n fr troupeau (bœufs, moutons) Eng herd (cattle), flock (sheep) de Herde (Vieh, Schafe) fa lêgë na (bôngbi tî ânyama) Expr. v fr mener, conduire (troupeau) Eng herd, tend (cattle, sheep) de hüten (Vieh, Schafe) dû (tî längö) tî ânyama Expr. n fr tanière, antre [gîte] Eng den, lair, hole de Bau, Höhle kête nyama sô ahara na sêse Expr. n fr fourmi Eng ant de Ameise kîri tî te yâ tî kôbe sô ... mene Expr. v fr ruminer Eng ruminate, chew cud de wiederkäuen kötä këkë (tî fängö na nyama) Expr. n fr massue Eng club, cudgel de Knüppel, Schlagstock küä tî terê tî nyama Expr. n fr pelage, fourrure Eng fur de Pelz, Fell mû kôbe na (ânyama) Expr. v fr donner à manger (aux animaux) Eng feed (animals) de füttern mû pekô tî (nyama) Expr. v fr traquer Eng stalk de verfolgen nyama tî ngîâ Expr. n fr chauve-souris Eng bat de Fledermaus nyama tî yâ Expr. n fr parasites, vers Eng parasites, worms de Parasiten, Würmer pekô tî (gerê tî) (nyama) Expr. n fr trace (des pas d'animal) Eng track (animal) de die Spur (eines Tiers) verfolgen pörö tî nyama Expr. n 1 fr peau (d'animal) Eng hide (of animal) de Tierhaut 2 fr cuir Eng leather de Leder wagïngö nyama Expr. n fr chasseur Eng hunter de Jäger zî pörö tî terê tî ... Expr. v 1 fr peler, éplucher Eng peel de schälen 2 fr écorcher (peau d'animal) Eng skin (animal) de häuten, Haut abziehen zîa kâmba (tî gbû na nyama) Expr. v fr tendre (un piège) Eng set (trap) de (eine Falle) stellen 2 viande Expr. wakängö nyama wa 3 nyama tî terê Expr. n fr muscle Eng muscle de Muskel
nyama tî ngîâ Expr. de nyama 1 ngîâ 3 n Eng bat fr chauve-souris de Fledermaus
nyâön nyaɔ̰ var. de nyâü Expr. môlengê tî nyâön chaton Expr. nyâön tî ngonda chat sauvage, fauve genette
nye nyɛ / nyɛ̰ unspec. var. of nyen