7.2.7.2.
nïngängö ni.ŋga.ŋgɔ adj durable, résistant (être) Sô taâ nïngängö nzenze. C'est une machette résistante. That is a very durable machete.
nî dém ce, cette Expr. na ngôi nî sô na Expr. na pekônî pekô Expr. tî hunzingo nî tî *nîlaâ Expr. fr c'est ça, voilà Eng true, that's right de genau, so ist es nîlaâ sï... Expr. fr c'est pourquoi... Eng that's why... de darum... Expr. mîngi nî souvent often mîngi Expr. na lêgënî correctement, comme il faut in the right way correct, (avoir) raison right, (be) correct lêgë Expr. otâ nî troisième (être) third (be) otâ kîri na nî kêtê Expr. v 1 fr diminuer Eng decrease de vermindern, abnehmen 2 fr diminuer, réduire Eng diminish de verringern, reduzieren
nyama tî ngîâ Expr. de nyama 1 ngîâ 3 n Eng bat fr chauve-souris de Fledermaus
nyama n 1 animal Expr. gbägbä tî ânyama gbägbä 1 bôngbi tî (ânyama) Expr. n fr troupeau (bœufs, moutons) Eng herd (cattle), flock (sheep) de Herde (Vieh, Schafe) fa lêgë na (bôngbi tî ânyama) Expr. v fr mener, conduire (troupeau) Eng herd, tend (cattle, sheep) de hüten (Vieh, Schafe) dû (tî längö) tî ânyama Expr. n fr tanière, antre [gîte] Eng den, lair, hole de Bau, Höhle kête nyama sô ahara na sêse Expr. n fr fourmi Eng ant de Ameise kîri tî te yâ tî kôbe sô ... mene Expr. v fr ruminer Eng ruminate, chew cud de wiederkäuen kötä këkë (tî fängö na nyama) Expr. n fr massue Eng club, cudgel de Knüppel, Schlagstock küä tî terê tî nyama Expr. n fr pelage, fourrure Eng fur de Pelz, Fell mû kôbe na (ânyama) Expr. v fr donner à manger (aux animaux) Eng feed (animals) de füttern mû pekô tî (nyama) Expr. v fr traquer Eng stalk de verfolgen nyama tî ngîâ Expr. n fr chauve-souris Eng bat de Fledermaus nyama tî yâ Expr. n fr parasites, vers Eng parasites, worms de Parasiten, Würmer pekô tî (gerê tî) (nyama) Expr. n fr trace (des pas d'animal) Eng track (animal) de die Spur (eines Tiers) verfolgen pörö tî nyama Expr. n 1 fr peau (d'animal) Eng hide (of animal) de Tierhaut 2 fr cuir Eng leather de Leder wagïngö nyama Expr. n fr chasseur Eng hunter de Jäger zî pörö tî terê tî ... Expr. v 1 fr peler, éplucher Eng peel de schälen 2 fr écorcher (peau d'animal) Eng skin (animal) de häuten, Haut abziehen zîa kâmba (tî gbû na nyama) Expr. v fr tendre (un piège) Eng set (trap) de (eine Falle) stellen 2 viande Expr. wakängö nyama wa 3 nyama tî terê Expr. n fr muscle Eng muscle de Muskel
ngûngunzä vert (être) Kugbë tî këkë sô ayeke tî ngûngunzä. The leaves of this tree are green (like ngunza sauce).
nînga v durer anînga kêtê Expr. adv fr peu après Eng shortly after, be a short while de kurz darauf Lo te füngö nyama nî, anînga kêtê, yâ tî lo aso. He ate the rotten meat and shortly after, his stomach hurt. anînga mîngi Expr. adv fr durer longtemps Eng a long time de lange dauern, es ist lange her Anînga mîngi, zo asâra bongö na pörö tî këkë pëpe. It has been a long time since a person made cloth from tree bark.
nzapä n dieu, divinité (secondaire), idole
Nzapä n Dieu tënë tî yângâ tî Nzapä Expr. n fr prophétie Eng prophecy de Prophezeiung
nzêen nzɛ̰ɛ̰ v découragé (être)
nyön v boire nyön mênë Expr. v fr faire un pacte Eng make a pact de einen Pakt abschließen ngu tî lê tî këkë sô a nyön nî Expr. n fr jus Eng juice de Saft nyön mânga Expr. v fr fumer Eng to smoke de rauchen nyön me tî ... Expr. v fr téter, allaiter Eng nurse, suckle (baby) (tr) de stillen
nzenze nzɛ.nzɛ n 1 coupe-coupe, machette syn kamba kötä zeme Expr. de zeme kpangbala kpangbara 2 faucille
nzêne nzɛ.nɛ unspec. var. nzêre nzîna 1 adj petit (être) Lo kûku tî rô anzêne tî kôbe. Il s'est penché pour ramasser les petites miettes de nourriture. He stooped to pick up the little morsels of food. 2 v rendre tout petit, miniaturiser Lo nzêne wâ tî da nî. Il a diminué la lumière dans la maison. He reduced the light in the house. nzêne ngbonga Expr. n fr minute Eng minute de Minute nzêne nzêne Expr. 1 fr divers Eng diverse de verschiedene 2 fr petit Eng little de kleine Lo lï na yâ tî ânzêne nzêne tënë. Il est entré dans les détails. He entered into all the details.
nze nzɛ n 1 lune finî nze Expr. n fr nouvelle lune Eng new moon de Neumond lâ na nze atêngbi Expr. n fr éclipse (de lune) Eng eclipse (moon) de Mondfinsternis süngö tî nze Expr. n 1 fr clair de lune Eng moonlight de Mondlicht 2 fr pleine lune Eng full moon de Vollmond 2 mois Expr. na nze sô ahûnzi na
nzêne ngbonga Expr. de nzêne n Eng minute fr minute de Minute
nzënë nze.ne n 1 griffe 2 ongle
nzere nzɛ.ɾɛ v 1 agréable (être) 2 sucré, bon (goût) (être) anzere. c'est délicieux it's delicious Expr. bê tî ... anzere bê terê tî ... anzere Expr. 1 fr fier (être) Eng proud (be) de stolz (sein) Ambëtïsango ayâa ïrï ti lo mîngi, nî laâ sï terê tî lo anzere. 2 fr heureux, content (être) Eng happy, glad (be) de fröhlich (sein) Ködörö adutï na sîrîrî. Terê tî ï anzere. The country is at peace. We are glad. yângâ tî ... anzere äpe Expr. fr ne pas avoir d'appétit Eng have no appetite de keinen Appetit haben Expr. terê tî ... anzere fier (être) proud (be) heureux, content (être) happy, glad (be) nzere na ... Expr. v fr plaire, satisfaire Eng please, satisfy de gefallen, befriedigen
nzara n 1 faim Expr. längö nzara längö 1 nzara asâra ... Expr. fr (avoir) faim Eng hungry, hunger (be) de hungrig (sein), Hunger haben Nzara asâra sî lo nzï kôbe tî mo. He was hungry so he stoled your food. nzara tî ngû Expr. n fr soif Eng thirst de Durst Expr. nzara tî ngû asâra ... nzara 2 envie nzara nî ahûnzi Expr. v fr dégoutter, égoutter Eng drip de tröpfeln sâra nzara tî Expr. v fr vouloir, désirer Eng want, desire de wollen, wünschen yeke na nzara tî ... Expr. TAM fr désirer Eng desire de begehren Lâ asu mîngi. Lo yeke na nzara tî ngû. The sun is shining brightly. He desires water. 3 sécheresse, famine, disette
ngû 1 n 1 eau Expr. dû tî ngû dû Expr. dû-ngû dû Expr. nzara tî ngû nzara êre ngû Expr. var. de îri ngû Expr. de îri ngû 1 1 v 1 fr vider l'eau, écoper Eng bail out water de (Wasser) ausschöpfen 2 fr pêcher en vidant l'eau Eng fish by bailing out water de fischen (Ausschöpfmethode) fûru 2 Expr. n fr écume Eng foam de Schaum gbôto ngû tî me tî (bâgara) Expr. v fr traire (vaches) Eng milk (cows) de melken (Kühe) îri ngû Expr. var. dial. êre ngû v 1 fr vider l'eau, écoper Eng bail out water de (Wasser) ausschöpfen 2 fr pêcher en vidant l'eau Eng fish by bailing out water de fischen (Ausschöpfmethode) kötä ngû Expr. n 1 fr lac Eng lake de See 2 fr fleuve Eng river de Fluss kötä ngû sô asua pëpe Expr. n fr lac Eng lake de See kpöröngö tî ngû Expr. v fr bulle Eng bubble de Blase kundâ tî gbe tî ngû Expr. n fr tortue (aquatique) Eng turtle de (Wasser-)Schildkröte lê tî ngû Expr. n fr surface de l'eau Eng water surface de Wasseroberfläche li tî ngû Expr. n fr source Eng spring de Quelle linda ngû Expr. v fr sombrer Eng sink de sinken ndo tî sükülängö ngû Expr. n fr douche Eng bathing place, bath house de Badehaus, Dusche ngû apîka Expr. fr il pleut Eng it's raining de es regnet ngû ayeke da Expr. fr mouillé (être) Eng wet (be) de nass (sein) Ngû ayeke da tëtî ngû tî Nzapä apîka. It is wet because it rained. ngû sô abûngbi na potopôto Expr. n fr marais, marécage Eng marsh de Sumpf, Moor ngû sô asûku amû ndo kûê Expr. n fr inondation Eng flood de Flute, Überschwemmung ngû tî hôn Expr. n fr morve Eng nasal mucus, snot de Nasenschleim, Rotz ngû tî lê Expr. n fr larmes Eng tears de Tränen ngu tî lê tî këkë sô a nyön nî Expr. n fr jus Eng juice de Saft ngû tî me Expr. n fr lait Eng milk de Milch ngû tî me sô agbû terê Expr. n fr lait caillé Eng curdled milk de Sauermilch ngû tî pêrë Expr. n fr rosée Eng dew de Tau ngû tî terê Expr. n fr sperme, semence Eng semen de Samen, Spermien ngû tî terê tî kôlï Expr. n fr sperme, semence Eng semen de Samen, Spermien ngû tî yâ tî këkë Expr. n fr sève Eng sap de Saft (von Pflanzen) ngû tî yânga Expr. n fr salive Eng saliva de Speichel ngû-îngö Expr. n fr océan, mer Eng ocean, sea de Meer ngû-lavu Expr. n fr miel Eng honey de Honig pelikan Expr. pe.li.ka̰ n fr pélican Eng pelican de Pelikan Pelecanus rufescens pete ... tî tene ngû nî asïgîgî Expr. v fr essorer Eng wring out de auswringen ta tî ngû Expr. n fr jarre (à eau) Eng pot (for water) de Wassertopf zî ngû na yâ tî (ngö, mangbökö) Expr. v fr écoper (pirogue, bateau) Eng bail out (canoe, boat) de ausschöpfen (Kanu, Boot) zîa [bongö] na lâ tî tene ngû nî ahôle Expr. fr sécher Eng dry out (clothes) de trocknen (Kleider) 2 ruisseau dû tî kötä ngû sô ahôle Expr. n fr wadi, lit sec de rivière Eng riverbed (dry) de Flussbett (trocken) kêtê ngû sô asua Expr. n fr ruisseau Eng brook, stream de Bach kêtê ngû sô asua pëpe Expr. n 1 fr étang Eng pool de Teich 2 fr point d'eau, mare Eng waterhole de Wasserstelle, Tümpel kötä ngû sô asua Expr. n fr rivière, fleuve Eng river de Fluss lêgë tî ngû Expr. n fr vallée Eng valley de Tal ndo sô ngû asua na ngangü Expr. n fr courant Eng current (river, stream) de Strömung ngû sô asua sï atûku na ngangü na sêse Expr. n fr chute, cataracte Eng waterfall de Wasserfall ngû tî dädä Expr. n fr centrale hydroélectrique Eng hydroelectric plant de Wasserkraftwerk yâ tî dû tî kötä ngû sô ahôle Expr. n fr wadi, lit sec de rivière Eng riverbed (dry) de Flussbett (trocken) yângâ tî (kötä) ngû Expr. n fr bord (de rivière) Eng river bank de Flussufer 3 lac fâ ngû Expr. v fr traverser un fleuve ou un marigot Eng cross a river or other body of water de einen Fluß überqueren Expr. ndo sô âzo ayeke fâ ngû daä na gerê ndo ndo tî mbütü na yângâ tî ngû Expr. n fr plage Eng beach de Strand tï ngû Expr. v fr nager Eng swim de schwimmen
Page 58 of 88
<
1
...
...
88