bûburû1nsourd-muet2adjsourd-muet (être)"... lo yeke töngana taba sô ayeke bûburû na dawä tî âzo tî fängö küä tî terê tî lo, lo zî yângâ ôko pëpe." [Isa 53:7 sc]3nimbécile4nimbécillité
butumaadvsans restreint, pêle-mêleNa matânga nî, âla nyön sämba butuma.A la fête, ils ont bu sans sans contrainte.At the party, they drank immoderately.
bûngbivar. dial.bôngbi1vrassemblerbûngbi ndo ôkoExpr.vfrrassembler, ramasserEnggatherde(ver-)sammeln, zusammenhäufenbûngbi terêExpr.vfrse rassembler, se réunirEngassemble, meet togetherdesich versammeln, jemand treffenbûngbi terê ndo ôkoExpr.vfrensemble (être)Engtogether (be)debeisammen, zusammen (sein)Âla bûngbi terê ndo ôko tî te kôbe.Ils sont ensembles pour prendre un repas.They were together to eat food.bûngbi tî âzoExpr.nfrfouleEngcrowddeMenschenmengengû sô abûngbi na potopôtoExpr.nfrmarais, marécageEngmarshdeSumpf, Moor2vjoindre, unir, relier3ventasser4nréunion5néquipebûngbi tî âzo tî pïkängö ndemböéquipe de footsoccer team
da2marq.existprésent; existedabêExpr.da.bɛv1frse souvenir, se rappelerEngrememberdesich erinnernMbï dabê (tî) mbï (na tënë nî).I remember the matter.2frrappelerEngreminddeerinnernLo dabê (tî) âla (na tënë nî). [sam]He reminded them of that matter.Expr.kîri daencoreagainkîri1ngû ayeke daExpr.frmouillé (être)Engwet (be)denass (sein)Ngû ayeke da tëtî ngû tî Nzapä apîka.It is wet because it rained.
daämarq.exist1là (être)ayeke daä.il y en athere is some (on hand)Mo yeke daä?Ça va ?How are you?2contenu (être)li tî ... ayeke daä pëpeExpr.nfrpersonne stupideEngstupid persondeunüberlegt (unreflecting), dumm (stupid)yeke daäExpr.1Engbe there, be presentKôkôkô! Mo yeke daä?Knock, knock! Are you there?2frÇa va ? (employé en tant que formule de salutation)EngHow is/are ...? (used as a greeting formula)deWie geht es ...? Balaô. Mo yeke daä?Hi. How are you?yëngö daä naExpr.nfraccordEngagreementdeVereinbarung
dabêda.bɛExpr. deda2bê 1v1Engrememberfrse souvenir, se rappelerdesich erinnernMbï dabê (tî) mbï (na tënë nî).I remember the matter.2EngremindfrrappelerdeerinnernLo dabê (tî) âla (na tënë nî). [sam]He reminded them of that matter.