6.3.1.7.

dambânqueue
da-mbëtïda.mbɛ.tinécole
damê na ndo tî terêdamer
dangâlingânmante religieuse
da-nganganhôpital, clinique
daräandrap
davekeda.vɛ.kɛnsyphilis
da-sêndâgîda.sɛ.nda.ginuniversité
dawävar. dial.dawänndevantExpr.mû dawä tîdawä nîExpr.nfrle devant (de quelque chose)Engfront (of something)deVorderseitedawä tî liExpr.nfrfrontEngforeheaddeStirnna dawäExpr.advfren avantEngforward (direction)devorwärts (Richtung)Lêgë ayo. Zîa ï hön na dawä.The road is long. Let us go forward.na dawä tîExpr.***frdevantEngin front of, beforedevorDrapeau ayeke na dawä ti da tî makönzi.A flag is in front of the chief's house.
devEngstay, remainfrresterdebleibenExpr.de maseka
denfroid, fraîcheurgbedê1comp.gbɛ.denfrabriEngshelterdeUnterschlupf, Schutzraumgbe tî dêExpr.nfrabriEngshelterdeUnterschlupf, Schutzraumgbedê2Expr.gbɛ.den1frombreEngin the shadedeim Schatten2frombreEngshadowdeSchattenna gbe tî dêExpr.advfrà l'ombreEngin the shadedeim SchattenÂbâgara alütï na gbe tî dê.Les vaches se tiennent à l'ombre.The cows stand in the shade.tângo tî dêExpr.nfrtemps froidEngcold weatherdekaltes Wetter
2v1couper (avec hache ou couteau)dë yâ tî sêseExpr.vfrdéfricher et labourer la terre avant les semailles Engclearing and breaking up soil for planting deAckerland hacken und für die Aussaat vorbereitendë yâ tî sêse tî lü yêExpr.vfrdéfricher et labourer la terre avant les semailles Engclearing and breaking up soil for planting deAckerland hacken und für die Aussaat vorbereiten2cultiver (un champs)3abattre (un arbre)4mordreNgbö adë gerê môlengê.A snake bit the child's foot.5picorerdë büzëExpr.vfrfaire du commerceEngbuy and selldekaufen und verkaufen, Handel treiben
3devar. dial.v1prononcer, diredë gapa1Expr.v1frdiscuterEngtalk overdediskutieren2frfaire la publicité EngadvertisedeWerbung machendë gapa2Expr.v1frpublicité EngpublicitydeWerbung2frcampagne électoraleEngelectoral campaigndeWahlkampfdë ngbangaExpr.vfrjugerEngjudgedeverurteilen2vomirdë na sêseExpr.vfrvomirEngvomitdeerbrechen
1dev1froid (être)Ngû nî asïgîgî na frigô gï fadësô, adë dëngö.The water just came out of the fridge. It is very cold.dedëcomp.de.deeadjfrfrais, rafraîchissant (être)Engcool, refreshing (be)dekühl, erfrischendMû na mbï dedë ngû mbï nyön.Donne-moi de l'eau fraîche à boire.Give me cool water to drink.yeke dêExpr.frfroid (être)Engcold (objects) (be)dekalt (sein)Wâ amingo na gbe tî tawâ nî. Tawâ nî ayeke dê.2calme (être)Mamâ akîri na terê tî môlengê. Bê tî môlengê nÎ adë dëngö.Mother returned to the child's side. He is calm.Lê tî ngû nî adë, ï lîngbi tî fâ ngû nî sêngê.The surface of the water is calm. We can cross without trouble.dë bêExpr.v1frse calmerEngcalm downdesich beruhigen2frapaiserEngappease, pacifydebesänftigen, befriedendë bê tî ...Expr.vfrse calmer, apaiserEngcalm down, appease, pacifydesich beruhigen, besänftigen, befriedenngonzo tî ... adëExpr.vfrapaisé (être)Engcalm downdesich beruhigensâra sî bê tî ... adëExpr.vfrapaiserEngappease, pacifydebesänftigen, befrieden3timide (être)Expr.ndo adëil fait froidit's coldc'est calmeit's calm
dë gapa2Expr. de3 1gapa3v1Engpublicityfrpublicité deWerbung2Engelectoral campaignfrcampagne électoraledeWahlkampf
dë ngiiIdéo1silencieux Ndo adë ngii.The place is completely silent.2ahuri, stupéfait
dë yâ tî sêse tî zî sïönî pêrëvbiner
dëbä1de.ba1vjurer, prêter sermentdëbä terêExpr.vfrfaire une imprécation, jurerEngswear an oath under penalty of consequencesdeschwören (unter Androhung der Strafe bei Eidbruch)dëbä yângâExpr.vfrjurer, prêter sermentEngsweardeschwören2nserment3nsort, malédiction
dëbä2de.ba1vmaudire2nmalédiction
dedëde.deecmp.de1 1adjEngcool, refreshing (be)frfrais, rafraîchissant (être)dekühl, erfrischendMû na mbï dedë ngû mbï nyön.Donne-moi de l'eau fraîche à boire.
dedêeadjfrais, froid
dëkîtedɛ.ki.tɛv1douter (que)2disputer, débattre avec
chêzeʃɛzɛnchaise
  • Page 10 of 88
  • <
  • 1
  • ...
  • ...
  • 88