7.8.6.

mbëndämbe.ndanbouteille
mbëlämbe.lan1criExpr.tö mbëlä142décret
mbëngëmbɛ.ŋgɛnpotamochère
mbelembe.levar. dembere
mberembe.ɾevar. dial.mbelen1allianceExpr.te mberete2repas rituel
mbeso1mbe.soadvautrefois, naguèreMbeso, ï sâra bongö tî ï na pörö tî këkë.Formerly, we made our clothes with tree bark.
mbeso2mbe.sonancêtres, antiquité
mbëtïkâpämbɛ.ti.ka.pancalendrier
mbëtïmbɛ.tin1papierkëkë tî mbëtïExpr.var.orthkëkë-mbëtïExpr. dekëkë 3mbëtï 2nfrcrayon, bicEngpencil, pendeBleistift, KugelschreiberMbëtï tî NzapäExpr.nfrla BibleEngthe Biblededie Bibel2lettrehïngängö mbëtïExpr.nfrconnaissance (scolastique)Engknowledge (scholastic)deschulisches Wissenkëkë-mbëtïExpr.kɛ.kɛ.mbɛ.tisp. var.këkë tî mbëtïnfrcrayon, bicEngpencil, pendeBleistift, KugelschreiberExpr.manda mbëtïétudier (à l'école)studymanda
mbênîmbɛ.ni / mbe.ni1quantquelqueExpr.mbênî äpeäpeExpr.na mbênî bïnambênî bîrïExpr.advfravant-hierEngday before yesterdaydevorgesternMbênî bîrï, sango tî vundü nî asï.The day before yesterday, the sad news arrived.mbênî kêkerêkeExpr.advfraprès-demainEngday after tomorrowdeübermorgenFadë lo sï na Bangui mbênî kêkerêke.He will reach Bangui the day after tomorrow.mbênî yêExpr.nfrquelque choseEngsomethingdeetwasmbênî zoExpr.nfrquelqu'unEngsomeonedejemandzîa mbênî na ndönîExpr.vfraugmenter (intr)Engincrease (intr)devergrössern, steigern2adjautre3advdes foisMbênî ï dûtï kpô, mbênî ï sâra dödö.Sometimes we sit still, sometimes we dance.tî âmbênîExpr.advfrquelquefois, parfoisEngsometimesdemanchmalLâ kûê ï sâra kusâla me tî âmbênî ï sâra pëpe ndâli tî kobêla.Usually we work but sometimes we don't work because of sickness.4advencoreMbï gue na ködörö mbênî. [LB]Je suis de nouveau allé au village.I returned again to the village.
mbëtïsangombɛ.ti.sa.ŋgonjournal, revue
mbetombɛ.tɔnpeur, craintembeto asâra ...Expr.fravoir peurEngafraid (be)deAngst habenExpr.kpëngö mbetocraintefearcrainte révérencielle, vénérationawe, reverence (for God)kpë1sâra yê tî ... na mbeto pëpeExpr.frcourageux (être)Engcourageous, brave (be)demutig (sein)Atâa âwato anguru ködrö, lo sâra yê tî lo na mbeto pëpe.Even though enemies surround the village, he is courageous.Kôli sô afâ ngbö nî na mabôko tî lo sêngê. Lo yeke sâra ka yê tî lo na mbeto pëpe.That man killed a snake with his bare hands. He is courageous.
mbï1pronje2pronmoi, me3nle moi
mbimbanhippopotameHippopotamus amphibus
mbîndän1nuage2brouillard
mbîngömbi.ŋgɔvar.lib.debïngö
mbipan1colombe2pigeon domestique
mbïömbi.ɔnacajou
mbombonchienmbo tî ngondaExpr.nfrchacalEngjackaldeSchakalCanis aureusmôlengê tî mboExpr.nfrchiotEngpupdeWelpe
mbômbo / mboovessuyer; effacer (en essuyant)
mbôkombɔ.kɔ1nampoule, cloque2vcauser des ampoules3vchauve (être)mbököngö liExpr.frchauve (être)Engbald (be)deglatzköpfig (sein), eine Glatze habenMbököngö li tî lo afa na gîgî lo yeke mbäkôro mîngi.
mbôngombɔ.ŋgɔnargent
mbômbômbo.mboadj1chauve (être)Awayango-sandaga 13:40 (MNF2010) “Töngana küä tî li tî mbênî kôli atûku kûê, lo gä li-mbômbô awe; lo yeke *nzönî.When all the man's hair falls off, he becomes bald; he is good.li mbômbô1Expr.nfrpersonne chauveEngbald persondeGlatzkopfmbômbô liExpr.nfrcalvitieEngbaldnessdeGlatze2nu (être)li mbômbô2Expr.nfrcalvitieEngbaldnessdeGlatze
mbongo1mbo.ŋgonsud
mbongo2mbɔ.ŋgɔnblague
  • Page 45 of 88
  • <
  • 1
  • ...
  • ...
  • 88