3.5.1.

na ôko ngôi nîen même temps
nâköna.kontortue (aquatique)
nabändurünnovembre
ndadë1???advlendemainÂla längö, na ndadë nî, âla löndö ti gue.Ils dormaient, le lendemain, ils se levaient pour partir.They slept, the next day, they got up to go.
na ya ti ngoi so kueall that time
naâmo???nautruche
ndân1origine, fondement, raisonExpression idiomatiquegi ndâ tîgindâ tî tënëExpr.nfrsensEngmeaningdeBedeutungndâli tîExpr.conn.subordfrà cause de, parce queEngbecausedeweil2sens, significationyê tî hînga ndâ tî yêExpr.frcurieux (être)Engcurious (be)deneugierig (sein)Nganga nî agä lêgë mîngi tî bâa zo tî kobêla nî. Lo yeke marä tî zo sô lo yê tî hînga ndâ tî yê.
ndadë2???adv1souvent2à chaque moment
ndâli tîExpr. dendâ 1li 1conn.subordEngbecausefrà cause de, parce quedeweil
ndâmbonda.mbo1nmoitiéndâmbo kôlïExpr.nfrvaurienEnggood-for-nothingdeTaugenichts2quantdemi
ndângbândernier-né
ndâmbo kôlï/wâlïnvaurien
ndao1ndaon1forgeronkötä tênë (wên) tî kua tî ândaoExpr.nfrenclumeEnganvildeAmboßwasärängö ndaoExpr.nfrforgeronEngblacksmithdeSchmiedyê tî pëngö wâ tî ândaoExpr.nfrsouffletEngbellowsdeBlasebalg2forge
ndangbaadjdernier (être)Lo sïgî ndângbâ na kizamä.He came out last on the exam.ndângbâ môlengêExpr.nfrbenjaminEngyoungest childdejüngstes KindÏrï tî ndângbâ môlengê ti mbï ayeke Trésor. Dr. SimsThe name of my youngest child is Treasure.ndângbâ nîExpr.frdernier (être)Englast (be)deletzter (sein)Sô ndângbâ nî laâ. Fadë ï dü mbênî môlengê pëpe.That is the last one. We will not give birth to another child.
ndânîn1raison, causendânî nyenExpr.pron.intfrpourquoi ?Engwhy?dewarum? weswegen?Mbï yê tî hînga ndânî nyen?I want to know why?2significationleke ndânîExpr.vfrredresser, rendre droitEngstraightendebegradigen, aufrichten
ndângôrö???n1coin2frontière
ndäpêrênda.pe.ɾeunspec. var. ofndäpêrêrêExpr.kôbe tî ndâpërëpetit déjeuner
ndao2???naccidentExpr.sâra ndaosâraExpr.wara ndaowarandao tî lêgëExpr.nfraccident de routeEngcar accidentdeAutounfall
ndäpêrêrênda.pe.ɾe.ɾevar. dial.ndäprêunspec. var.ndäpêrênmatinkötä ndäpêrêrêExpr.n1frtrès tôt le matinEngearly in the morningdefrüh morgens2fraubeEngdawn (before sunrise)deMorgendämmerung, Tagesanbruchna kötä ndäpêrêrêExpr.advfrtôt, de bonne heureEngearlydefrühFadë ï löndö na kötä ndäpêrêrê tî gî ângbä.We will arise early to hunt buffalo.
ndäprênda.prevar. dendäpêrêrê
ndaramban1lièvre2lapin
ndarän1sagesseyeke na ndaräExpr.frsage (être)Engwise (be)deweise (sein)Âmbäkôro zo ayeke na ndärä mîngi.Old people are very wise.yeke zo tî ndaräExpr.frsage (être)Engwise (be)deweise (sein)Âzo agä na âtënë tî âla na lo tëtî lo yeke zo tî ndarä.People come to him with their problems because he is a wise person.2intelligence3prudence
ndârâ1ntension2adjtrès rigide (être)
ndârârâ1ntension2advfermementÂla gbôto kâmba nî ndârârâ.Ils ont tiré la corde fermement.They pulled the rope tightly.
na1connetExpr.mbâgë na mbâgëmbâgëExpr.mbâgë na mbâgëmbâgë2***avec Expr.na mbänämbänäkîri na ...Expr.vfrrendre, renvoyerEngreturn (tr), give backdezurückgeben, zurückbringen3***à, sur, dansExpression idiomatiqueâtënë ahôle na yângâ tî ...â-Expression idiomatiquezîa ngîâ na bê tî ...2zîaExpr.na gbe lê tîgbe1Expr.na gbe tî dêgbeExpr.na lêgë tîlêgëExpr.na sêsesêseExpr.na yângâdayângâterê tî daExpr.na yânîyânîExpr.tî löndö nana lêgë tî bübängö yêExpr.advfrde manière destructriceEngdestructivelydedestruktivLo sâra kua na lêgë tî bübängö yê.Il travaille de manière destructrice.He worked destructively.na lêgë tî yê tî kpêneExpr.adv1frmiraculeusementEngmiraculouslydeauf wundersame WeiseNzapâ asâra sêse sô na lêgë tî yê tî kpêne.Dieu a créé cette terre miraculeusement.God created this earth miraculously.2frmerveilleusementEngmarvelouslydewunderbarNdao asâra âyângâ tî âlê tî kokora na lêgë tî yê tî kpêne.Le forgeron a fait des pointes de flèches merveilleusement.The blacksmith made arrowheads marvelously.3frcomplexe, compliquéEngcomplex, complicateddekomplex, schwierigna mbênî bïExpr.advfrune nuitEngone nightdeeine NachtNa mbênî bï, mbï längö nzönî pëpe.Une nuit, je n'ai pas bien dormi.One night, I did not sleep well.na ndo tî loExpr.advfrchez luiEngat homedezu HauseLo yeke dutï na ndo tî lo.Il habite chez lui.He lives at home.na ngôi nî sôExpr.advfrà ce moment làEngat that momentdein diesem MomentWâ tî bëkpä azä, sî na ngôi nî sô, lo tï lo kûi.na ngû sô ahûnziExpr.advfrannée dernièreEnglast yeardeletztes JahrNa ngû sô ahûnzi, ë fâ kötä yäkä.L'année dernière, nous avons fait un grand jardin.Last year, we made a large garden.na nze sô ahûnziExpr.advfrmois dernierEnglast monthdeletzter MonatÂla lü yäkä tî âla na nze sô ahûnzi.Ils ont planté leurs champs le mois dernier.They planted their garden last month.4***pour, àmû me nagive breast to5***parna kötïExpr.advfrà droiteEngright (direction)derechts (Richtung)Da tî mbï ayeke na kötï tî lêgë. [LB]Ma maison est à droite du chemin.My house is to the right of the road.6***de (direction)7***contre (un ennemi)id.be lê tî ... na ndö tî ...menacerto threatenbeid.gbû na ngangüforcerforcegbûid.kîri sïönî na ...se vengerto get revengekîri1id.sâra pâsi natorturerto torturesâraExpr.ke na kürü gôrejeter absolumentreject absolutelyke
  • Page 50 of 88
  • <
  • 1
  • ...
  • ...
  • 88