7.5.5.

ndöndonle dessusna ndö tîExpr.***frsur, au-dessusEngon top of, over, abovedeauf, überDidi ayeke na ndö ti lï tî zaranga.Horns are on top of the head of a roan antelope.finî mabôko tî këkë Expr.nfrpousse, rejetonEngshoot (new plant)deSprosshön na ndö tî yingöExpr.vfrs'évanouirEngfaintdein Ohnmacht fallenîri tënë nzönî na ndo tî ...Expr.vfrbénirEngblessdesegnenkanga na ndö tî terêExpr.vfrenroulerEngcoil (rope)deaufwickeln (Seil)tambêla na ndö tî gerê ôkoExpr.vfrboiterEnglimpdehinkenid.be lê tî ... na ndö tî ...bekânga ndö tîExpr.vfrcouvrirEngcoverdezudeckenndö tî gôExpr.nfrépauleEngshoulderdeSchulterndö tî hônExpr.nfrarête, dos du nezEngbridge (of nose)deNasenrückenndö tî lêExpr.nfrfrontEngforeheaddeStirnndö tî mabôkoExpr.nfrépauleEngshoulderdeSchulterpörö tî ndö tî kundâExpr.nfrcarapace (de tortue)Engshell (of turtle)dePanzer (einer Schildkröte)
ndûmbân1prostitution2prostituée
ndöyêndo.ye1namour2vaimer
ndondonendroit, lieuExpr.hûnda ndohûndaExpr.mû ndohündängö ndoExpr.nfrquestionEngquestiondeFragena ndo tîExpr.***frà l'endroit oùEngatdean der Stelle, am OrtZîa ï sâra ngîâ na ndo tî pïkängö ndembëLet us play at the soccer field.Expr.kûi na ndo tî yingökûindona ndo waExpr.pron.intfroù ?Engwhere?dewo?Lêgë sô ague na ndo wa?Where does this road go?Expr.bâa ndoavoir la capacité de voirhave sightcontemplergazebâaExpr.gi ndochercherlook forgiExpr.ma ndoentendreto hearobéirobeyExpr.na ndo tî lochez luiat homenabalëe (ndo)Expr.ba.leevfrbalayerEngsweepdefegen, kehrenbembe ndo töngana wakäläExpr.vfrespionnerEngspy, spy ondespionierenbiö tî ndo tî bêExpr.nfrsternumEngbreastbonedeBrustbeinbûngbi ndo ôkoExpr.vfrrassembler, ramasserEnggatherde(ver-)sammeln, zusammenhäufenbûngbi terê ndo ôkoExpr.vfrensemble (être)Engtogether (be)debeisammen, zusammen (sein)Âla bûngbi terê ndo ôko tî te kôbe.Ils sont ensembles pour prendre un repas.They were together to eat food.gue tî sâra ködrö na mbênî ndoExpr.vfrémigrer, déménagerEngmove away, migratedewegziehen, auswandernhïngängö ndoExpr.nfrsavoir-faireEngknow-howdeEinsichthölëngö ndoExpr.nfrsécheresse, famine, disetteEngdrought, faminedeDürre, Trockenheit, Hungersnotkasa ndoExpr.vfrfaire des comméragesEnggossipdetratschenmä ndo pëpeExpr.frtêtu (être)Engstubborn (be)dehartnäckig (sein)Li tî lo akpîngba! Lo mä ndo pëpe.He is hard-headed. He's stubborn.ndo kûêExpr.advfrpartoutEngeverywheredeüberallLo gi na ndo kûê ti wara nginza sô agirisa.He looked everywhere to find the money that was lost.ndo sô âmakongö agbîan terê na yâ nîExpr.nfrcoconEngcocoondePuppe, Kokonndo sô âzo ayeke fâ ngû daä na gerêExpr.nfrguéEngforddeFurtndo sô ngû asua na ngangüExpr.nfrcourantEngcurrent (river, stream)deStrömungndo tî âwakîndaExpr.nfrséjour des morts (spirituel)Engdwelling place of the dead (spiritual)deWohnort der Toten (geistlich)ndo tî kûâExpr.nfrplace mortuaireEnghouse of mourningdeTrauerhausndo tî mbütü na yângâ tî ngûExpr.nfrplageEngbeachdeStrandndo tî särängö purûExpr.nfrlatrines, toiletteEnglatrine, toiletdeLatrine, Toilette, WCndo tî sükülängö ngûExpr.nfrdoucheEngbathing place, bath housedeBadehaus, Duschendo tî töngö kôbeExpr.nfrcuisineEngkitchendeKüchendo tî tüküngö zëndëExpr.nfrdépotoir, " poubelle "Enggarbage dumpdeAbfallhaufen, Müllhaldendo-wâExpr.n1frchaleurEngheatdeHitze2frtemps chaudEnghot weatherdeheisses Wetterngû sô asûku amû ndo kûêExpr.nfrinondationEngflooddeFlute, Überschwemmungtatara ndoExpr.vfrtoucher (comme un aveugle)Enggrope (as a blind man)de(blind) ertasten vököngö ndoExpr.var. dial.vüköngö ndonfrobscuritéEngdarknessdeDunkelheitvurü ndoExpr.nfrlumièreEnglightdeLichtzî kêtê këkë tî lü na mbênî ndoExpr.vfrtransplanter, repiquerEngtransplantdeverpflanzen, auspflanzen
ndümbünnudité
ndüvtoucherndü tënëExpr.vfraborder un sujetEngapproach a subjectdeauf ein Thema eingehenndüngö terê tî zo yeke yekeExpr.vfrchatouillerEngtickledekitzelnndüngö terê yeke yekeExpr.vfrcaresserEngcaressdestreicheln, liebkosen
ndo-wâExpr. dendo2n1EngheatfrchaleurdeHitze2Enghot weatherfrtemps chauddeheisses Wetter
ndurü bêexpr.id.denduründurünEngimpatiencefrimpatiencedeUngeduldZo tî ndurü bê alîngbi tî kü pëpe.Quelqu'un qui est impatient ne peut pas attendre.
ndûmbuadjnu (être)Lo yeke ndûmbu tëtî lo yê tî sukûla ngû.He is naked because he wants to bathe.wâli-ndûmbuExpr.nEngloose woman
ndûrûkpânnain
nekanɛ.kavar. denika
ndoyîndo.yinhomonyme
nenêenɛ.nɛɛ / nɛ̰.nɛ̰ɛ̰adjimportant, gigantesque, pesant (être)Alîngbi ë mä nenêe tënë sô.Il faut que nous écoutions cette importante affaire.We must listen to this weighty matter.
nëngönɛ.ŋgɔn1valeurmû nëngö naExpr.vfrhonorerEnghonourdeehrenmû nëngö na ...Expr.vfrrespecterEngrespectderespektieren2respect3poidsnëngö tî yêExpr.nfrpoidsEngweightdeGewicht
ngâadvaussiË kûi nzara ngâ!We are also starving!
nev1peser2lent (être)3lourd (être)4valoir, valable (être)5honorer
ngâakôŋgaa.ko / ŋgaa.kooncanne à sucre
ndurü1adjpetit (être)Expr.gä ndurü2court (être)Këkë nî ayeke ndurü ahön ndönî! A lîngbi tî sâra na nî tî kö mângo pëpe.The stick is way too short! It cannot be used to pick mangoes.Expr.bê tî ... ayeke ndurüfinî mabôko tî këkë Expr.nfrpousse, rejetonEngshoot (new plant)deSprosskîri na nî ndurüExpr.vfrraccourcirEngshortendekürzenndurü gerê tî këkëExpr.nfrsoucheEngstumpdeStumpfpûsu ndurü na terê tîExpr.vfrs'approcherEngapproachdesich nähernid.andurü kôbeles restesleftoversâ-id.dutï ndurüêtre prêtbe readydutï1Expr.ndurü naproche de, près declose toExpr.ndurü tîprêt àready tondurü bêid.nfrimpatienceEngimpatiencedeUngeduldZo tî ndurü bê alîngbi tî kü pëpe.Quelqu'un qui est impatient ne peut pas attendre.An impatient (person of impatience) person can't wait.
ndüzüncielna ndüzüExpr.adv1frvers le hautEnghighdehochLapärä ahuru na ndüzü kâ.The airplane flies high above.2fren hautEngupdeobenyeke na ndüzüExpr.advfrhaut (être)Enghigh (be)dehoch (sein)Bâa! Ndeke nî ayeke na ndüzü kâ!Look! The bird is high over there.hön na ndüzüExpr.vfrs'envolerEngblow awaydewegblasen, davonfliegenlütï na ndô tî mbênî yê na ndüzüExpr.vfrse percherEngperchdesitzen, sich niederlassen (Vogel?)ndüzü bongöExpr.nfrchemiseEngshirtdeHemdndüzü tî bongöExpr.nfrchemiseEngshirtdeHemdtambêla gï na ndüzü ndüzüExpr.vfrerrerEngwanderdeherumlaufen, herumwanderntene tënë na ndüzüExpr.vfrhurler, parler fort, crierEngshout, speak loudly, cry outde(auf-) schreienterê tî hötö sô ayo na ndüzüExpr.nfrfalaiseEngcliffdeKlippe, Felswandtöngana lê tî ndüzüExpr.frbleu (être)Engblue (be)deblau (sein)Nzorôko tî kötä ngû îngö ayeke töngana lê tî ndüzü.The color of the ocean is blue.
ngadïnsauterellegbâ tî (ângadî, ...) sô ahuruExpr.nfressaimEngswarmdeSchwarmyongôro kâmba tî li tî angadîExpr.nfrantenneEngantennadeFühler (Fauna)
ngadï-ngûnlibellule
ngâfôŋga.fonhoue
ngandanbuvette
ngambiunspec. var. ofngambe
ngâgöŋga.gonfeuilles amères comestibleslê tî kötä ngâgöExpr.nfraubergineEngeggplantdeAubergineSolanum melongena
  • Page 52 of 88
  • <
  • 1
  • ...
  • ...
  • 88