3.5.1.

nïngängöni.ŋga.ŋgɔadjdurable, résistant (être)Sô taâ nïngängö nzenze.C'est une machette résistante.That is a very durable machete.
démce, cetteExpr.na ngôi nî sônaExpr.na pekônîpekôExpr.tî hunzingo nî*nîlaâExpr.frc'est ça, voilàEngtrue, that's rightdegenau, so ist esnîlaâ sï...Expr.frc'est pourquoi...Engthat's why...dedarum...Expr.mîngi nîsouventoftenmîngiExpr.na lêgënîcorrectement, comme il fautin the right waycorrect, (avoir) raisonright, (be) correctlêgëExpr.otâ nîtroisième (être)third (be)otâkîri na nî kêtêExpr.v1frdiminuerEngdecreasedevermindern, abnehmen2frdiminuer, réduireEngdiminishdeverringern, reduzieren
nyëkpänye.kpanéclair
nïväkîninnivaquine
nyama tî ngîâExpr. denyama 1ngîâ 3nEngbatfrchauve-sourisdeFledermaus
1vpleuvoir
nyaman1animalExpr.gbägbä tî ânyamagbägbä1bôngbi tî (ânyama)Expr.nfrtroupeau (bœufs, moutons)Engherd (cattle), flock (sheep)deHerde (Vieh, Schafe)fa lêgë na (bôngbi tî ânyama)Expr.vfrmener, conduire (troupeau)Engherd, tend (cattle, sheep)dehüten (Vieh, Schafe)dû (tî längö) tî ânyamaExpr.nfrtanière, antre [gîte]Engden, lair, holedeBau, Höhlekête nyama sô ahara na sêseExpr.nfrfourmiEngantdeAmeisekîri tî te yâ tî kôbe sô ... meneExpr.vfrruminerEngruminate, chew cuddewiederkäuenkötä këkë (tî fängö na nyama)Expr.nfrmassueEngclub, cudgeldeKnüppel, Schlagstockküä tî terê tî nyamaExpr.nfrpelage, fourrureEngfurdePelz, Fellmû kôbe na (ânyama)Expr.vfrdonner à manger (aux animaux)Engfeed (animals)defütternmû pekô tî (nyama)Expr.vfrtraquerEngstalkdeverfolgennyama tî ngîâExpr.nfrchauve-sourisEngbatdeFledermausnyama tî yâExpr.nfrparasites, versEngparasites, wormsdeParasiten, Würmerpekô tî (gerê tî) (nyama)Expr.nfrtrace (des pas d'animal)Engtrack (animal)dedie Spur (eines Tiers) verfolgenpörö tî nyamaExpr.n1frpeau (d'animal)Enghide (of animal)deTierhaut2frcuirEngleatherdeLederwagïngö nyamaExpr.nfrchasseurEnghunterdeJägerzî pörö tî terê tî ...Expr.v1frpeler, éplucherEngpeeldeschälen2frécorcher (peau d'animal)Engskin (animal)dehäuten, Haut abziehenzîa kâmba (tî gbû na nyama)Expr.vfrtendre (un piège)Engset (trap)de(eine Falle) stellen2viandeExpr.wakängö nyamawa3nyama tî terêExpr.nfrmuscleEngmuscledeMuskel
ngurugbïängouvernement
ngûngunzävert (être)Kugbë tî këkë sô ayeke tî ngûngunzä.The leaves of this tree are green (like ngunza sauce).
nîngavdureranînga kêtêExpr.advfrpeu aprèsEngshortly after, be a short whiledekurz daraufLo te füngö nyama nî, anînga kêtê, yâ tî lo aso.He ate the rotten meat and shortly after, his stomach hurt.anînga mîngiExpr.advfrdurer longtempsEnga long timedelange dauern, es ist lange herAnînga mîngi, zo asâra bongö na pörö tî këkë pëpe.It has been a long time since a person made cloth from tree bark.
nïkpän1sangsue2paresseux
nzapändieu, divinité (secondaire), idole
NzapänDieutënë tî yângâ tî NzapäExpr.nfrprophétieEngprophecydeProphezeiung
nzêennzɛ̰ɛ̰vdécouragé (être)
nyönvboirenyön mênëExpr.vfrfaire un pacteEngmake a pactdeeinen Pakt abschließenngu tî lê tî këkë sô a nyön nîExpr.nfrjusEngjuicedeSaftnyön mângaExpr.vfrfumerEngto smokederauchennyön me tî ...Expr.vfrtéter, allaiterEngnurse, suckle (baby) (tr)destillen
nzenzenzɛ.nzɛn1coupe-coupe, machettesynkambakötä zemeExpr. dezemekpangbalakpangbara2faucille
nzênenzɛ.nɛunspec. var.nzêrenzîna1adjpetit (être)Lo kûku tî rô anzêne tî kôbe.Il s'est penché pour ramasser les petites miettes de nourriture.He stooped to pick up the little morsels of food.2vrendre tout petit, miniaturiserLo nzêne wâ tî da nî.Il a diminué la lumière dans la maison.He reduced the light in the house.nzêne ngbongaExpr.nfrminuteEngminutedeMinutenzêne nzêneExpr.1frdiversEngdiversedeverschiedene2frpetitEnglittledekleineLo lï na yâ tî ânzêne nzêne tënë.Il est entré dans les détails.He entered into all the details.
nzenzɛn1lunefinî nzeExpr.nfrnouvelle luneEngnew moondeNeumondlâ na nze atêngbiExpr.nfréclipse (de lune)Engeclipse (moon)deMondfinsternissüngö tî nzeExpr.n1frclair de luneEngmoonlightdeMondlicht2frpleine luneEngfull moondeVollmond2moisExpr.na nze sô ahûnzina
nzara (tî bê)npassion
nzêne ngbongaExpr. denzênenEngminutefrminutedeMinute
nzënënze.nen1griffe2ongle
nzerenzɛ.ɾɛv1agréable (être)2sucré, bon (goût) (être)anzere.c'est délicieuxit's deliciousExpr.bê tî ... anzereterê tî ... anzereExpr.1frfier (être)Engproud (be)destolz (sein)Ambëtïsango ayâa ïrï ti lo mîngi, nî laâ sï terê tî lo anzere.2frheureux, content (être)Enghappy, glad (be)defröhlich (sein)Ködörö adutï na sîrîrî. Terê tî ï anzere.The country is at peace. We are glad.yângâ tî ... anzere äpeExpr.frne pas avoir d'appétitEnghave no appetitedekeinen Appetit habenExpr.terê tî ... anzerefier (être)proud (be)heureux, content (être)happy, glad (be)nzere na ...Expr.vfrplaire, satisfaireEngplease, satisfydegefallen, befriedigen
nzaran1faimExpr.längö nzaralängö1nzara asâra ...Expr.fr(avoir) faimEnghungry, hunger (be)dehungrig (sein), Hunger habenNzara asâra sî lo nzï kôbe tî mo.He was hungry so he stoled your food.nzara tî ngûExpr.nfrsoifEngthirstdeDurstExpr.nzara tî ngû asâra ...nzara2envienzara nî ahûnziExpr.vfrdégoutter, égoutterEngdripdetröpfelnsâra nzara tîExpr.vfrvouloir, désirerEngwant, desiredewollen, wünschenyeke na nzara tî ...Expr.TAMfrdésirerEngdesiredebegehrenLâ asu mîngi. Lo yeke na nzara tî ngû.The sun is shining brightly. He desires water.3sécheresse, famine, disette
ngû1n1eauExpr.dû tî ngûExpr.dû-ngûExpr.nzara tî ngûnzaraêre ngûExpr.var. deîri ngûExpr. deîringû1 1v1frvider l'eau, écoperEngbail out waterde(Wasser) ausschöpfen2frpêcher en vidant l'eauEngfish by bailing out waterdefischen (Ausschöpfmethode)fûru2Expr.nfrécumeEngfoamdeSchaumgbôto ngû tî me tî (bâgara)Expr.vfrtraire (vaches)Engmilk (cows)demelken (Kühe)îri ngûExpr.var. dial.êre ngûv1frvider l'eau, écoperEngbail out waterde(Wasser) ausschöpfen2frpêcher en vidant l'eauEngfish by bailing out waterdefischen (Ausschöpfmethode)kötä ngûExpr.n1frlacEnglakedeSee2frfleuveEngriverdeFlusskötä ngû sô asua pëpeExpr.nfrlacEnglakedeSeekpöröngö tî ngûExpr.vfrbulleEngbubbledeBlasekundâ tî gbe tî ngûExpr.nfrtortue (aquatique)Engturtlede(Wasser-)Schildkrötelê tî ngûExpr.nfrsurface de l'eauEngwater surfacedeWasseroberflächeli tî ngûExpr.nfrsourceEngspringdeQuellelinda ngûExpr.vfrsombrerEngsinkdesinkenndo tî sükülängö ngûExpr.nfrdoucheEngbathing place, bath housedeBadehaus, Duschengû apîkaExpr.fril pleutEngit's rainingdees regnetngû ayeke daExpr.frmouillé (être)Engwet (be)denass (sein)Ngû ayeke da tëtî ngû tî Nzapä apîka.It is wet because it rained.ngû sô abûngbi na potopôtoExpr.nfrmarais, marécageEngmarshdeSumpf, Moorngû sô asûku amû ndo kûêExpr.nfrinondationEngflooddeFlute, Überschwemmungngû tî hônExpr.nfrmorveEngnasal mucus, snotdeNasenschleim, Rotzngû tî lêExpr.nfrlarmesEngtearsdeTränenngu tî lê tî këkë sô a nyön nîExpr.nfrjusEngjuicedeSaftngû tî meExpr.nfrlaitEngmilkdeMilchngû tî me sô agbû terêExpr.nfrlait cailléEngcurdled milkdeSauermilchngû tî pêrëExpr.nfrroséeEngdewdeTaungû tî terêExpr.nfrsperme, semenceEngsemendeSamen, Spermienngû tî terê tî kôlïExpr.nfrsperme, semenceEngsemendeSamen, Spermienngû tî yâ tî këkëExpr.nfrsèveEngsapdeSaft (von Pflanzen)ngû tî yângaExpr.nfrsaliveEngsalivadeSpeichelngû-îngöExpr.nfrocéan, merEngocean, seadeMeerngû-lavuExpr.nfrmielEnghoneydeHonigpelikanExpr.pe.li.ka̰nfrpélicanEngpelicandePelikanPelecanus rufescenspete ... tî tene ngû nî asïgîgîExpr.vfressorerEngwring outdeauswringenta tî ngûExpr.nfrjarre (à eau)Engpot (for water)deWassertopfzî ngû na yâ tî (ngö, mangbökö)Expr.vfrécoper (pirogue, bateau)Engbail out (canoe, boat)deausschöpfen (Kanu, Boot)zîa [bongö] na lâ tî tene ngû nî ahôleExpr.frsécherEngdry out (clothes)detrocknen (Kleider)2ruisseaudû tî kötä ngû sô ahôleExpr.nfrwadi, lit sec de rivièreEngriverbed (dry)deFlussbett (trocken)kêtê ngû sô asuaExpr.nfrruisseauEngbrook, streamdeBachkêtê ngû sô asua pëpeExpr.n1frétangEngpooldeTeich2frpoint d'eau, mareEngwaterholedeWasserstelle, Tümpelkötä ngû sô asuaExpr.nfrrivière, fleuveEngriverdeFlusslêgë tî ngûExpr.nfrvalléeEngvalleydeTalndo sô ngû asua na ngangüExpr.nfrcourantEngcurrent (river, stream)deStrömungngû sô asua sï atûku na ngangü na sêseExpr.nfrchute, cataracteEngwaterfalldeWasserfallngû tî dädäExpr.nfrcentrale hydroélectriqueEnghydroelectric plantdeWasserkraftwerkyâ tî dû tî kötä ngû sô ahôleExpr.nfrwadi, lit sec de rivièreEngriverbed (dry)deFlussbett (trocken)yângâ tî (kötä) ngûExpr.nfrbord (de rivière)Engriver bankdeFlussufer3lacfâ ngûExpr.vfrtraverser un fleuve ou un marigotEngcross a river or other body of waterdeeinen Fluß überquerenExpr.ndo sô âzo ayeke fâ ngû daä na gerêndondo tî mbütü na yângâ tî ngûExpr.nfrplageEngbeachdeStrandtï ngûExpr.vfrnagerEngswimdeschwimmen
  • Page 58 of 88
  • <
  • 1
  • ...
  • ...
  • 88