3.5.1.

11advd'abordMo te kôbe sï, na pekônî fadë ë fono fönöngö.Mange d'abord, après nous pourrons flâner.Eat first, afterwards we can wander around.Expr.kêtê sïkêtêExpr.tî pekô sïpekô2connet3conn.subordafin quesâra töngana sïExpr.vfrfaire semblantEngpretend, act as ifdevorgeben, so tun als ob4que, quiTöngana nye sïExpr.frComment se fait-il que...EngHow is it that...deWie kommt es, daß...
sibisïinaulacode
sifönsi.fɔ̰nchiffon
3v1être rempli2remplir
sïgîunspec. var. ofsïgîgî
sîinsciefâ yâ nî na sîiExpr.vfrscierEngsaw (wood)desägen
sïgîgîunspec. var.sïgîv1sortirasïgîgî (gbikï)Expr.vfrtranspirer, suerEngperspire, sweatdeschwitzenGbikï asïgîgî mîngi na terê tî lo tëtî lo sâra kusâla ahôn ndönî!He is sweating all over because he worked too much!pete ... tî tene ngû nî asïgîgîExpr.vfressorerEngwring outdeauswringensïgîgî na yâ tî päräExpr.vfrécloreEnghatchde(aus-)schlüpfen2apparaîtrefûru2Expr.nfrécumeEngfoamdeSchaum3apparaître, pousser, germer4jaillir
2v1arriversï sïngöExpr.vfrtrès plein (être)Engvery full (be)devoll (sein)yê sô asï na zo na nzï nîExpr.vfrsurprendreEngstartle, surprisedeerschrecken, überraschenzîa ... na yâ nî asïExpr.vfrremplirEngfilldefüllen2apparaître3se passerfâa tî mbênî yê sô ayeke sï ândeExpr.nfraugure, présageEngomendeOmen, Vorzeichen
simänn1cimentpopôto (simän) tî kpaka na terê tî daExpr.nfrcrépissage, plâtreEngplasterdePutz, Verputz2plâtre
sï ahön ndö nîvdéborder
sindinsésamelê tî sindiExpr.nfrsésame (graines de)Engsesame seeddeSesamsamenSesamum indicum
sîngan1téléphoneExpr.pîka sînga12radio
singîlanremerciementmû singîlaExpr.vfrremercierEngthankdedanken
sïökpärïsiɔ.kpa.ɾinpéchéExpr.fa sïökpärï na gîgîfa (yê)lungûla sïökpärïExpr.vfrenlever le péchéEngremove sindeSünde wegnehmen
sïönî yêndéfaut
sirinpucesiri tî liExpr.nfrpou (de tête) EnglousedeLaus
sïönî-bênméchanceté
sisinépine
sirîkinfoulard
sîrîrînpaix
sisongosi.so.ŋgo
sisäntendonpöpö tî âsisäExpr.nfrcreux des reinsEngsmall of backdeNierengegend
sïönîsiɔ.ni1adjmauvais (être)Mbênî sïönî zo anzï yê tî lo.A bad person stole his belongings.Expr.längö sïönîlängö1sâra sïönî-bêExpr.frméchant (être)Engmean, wicked (be)degemein, böse (sein)Lo sô, lo fâ zo mîngi. Bîanî, lo sâra sïönî-bê.sïönî pêrëExpr.nfrmauvaises herbesEngweedsdeUnkrautsïönî yoröExpr.nfrpoisonEngpoisonde Giftsïönî yorö tî zîa na lê tî kokoraExpr.nfrpoison sur une flècheEngpoison on arrowdeGift auf einem Pfeiltene sïönî tënë na ïrï tî zoExpr.vfrcalomnierEngslanderdeverleumdentumba yingö sïönîExpr.vfrexorciserEngexorcisedeaustreiben, exorzierenyeke na sïönî bêExpr.frméchant (être)Engwicked (be)deböse (sein)Lo sâra ngonzo hîo. Lo yeke na sïönî bê.He gets angry quickly. He is wicked.yeke sïönî mîngiExpr.1frtrès mauvais (être)Engvery bad (be)deschlecht zu (sein)Zo tî nzï sô ayeke sïönî mîngi.This thief is very bad.2frféroce (être)Engfierce (be)dewütend (sein)Ângbä ayeke sïönî mîngi. Âla fâ âzo tî gïngö nyama mîngi.Buffalo are very fierce. They kill many hunters.yingö sïönîExpr.nfrdémon, mauvais espritEngdemon, evil spiritdeDämon, böser Geistzî sïönî pêrëExpr.vfrenlever les mauvaises herbesEngweeddejätenzîa sïönî yorö na yâ tîExpr.vfrempoisonnerEngpoison (a person)devergiften (eine Person)2advtrèsTorche amîngo, avûko sïönîLa torche s'est éteinte, il est très sombre.The flashlight went out, it is very dark.3nméfait, forfaitid.kîri sïönî na ...se vengerto get revengekîri1
sêsesɛ.sɛ / se.se / si.sin1sol, terredë na sêseExpr.vfrvomirEngvomitdeerbrechendë yâ tî sêseExpr.vfrdéfricher et labourer la terre avant les semailles Engclearing and breaking up soil for planting deAckerland hacken und für die Aussaat vorbereitendë yâ tî sêse tî lü yêExpr.vfrdéfricher et labourer la terre avant les semailles Engclearing and breaking up soil for planting deAckerland hacken und für die Aussaat vorbereitengbôto na sêseExpr.v1frtraînerEngdragdeziehen, schleppen2frtirer vers le basEngpull downdenach unten ziehengûî tî sêseExpr.nfrpomme de terreEngpotatodeKartoffelSolanum tuberosumkête nyama sô ahara na sêseExpr.nfrfourmiEngantdeAmeisekinda na sêseExpr.vfrterrasser (un objet)Engknock down, knock over (an object)deniederreißen, umkippenlängö (na sêse)Expr.vfrcouché (être)Englying down (be)desich hinlegenlängö na sêseExpr.vfrse coucherEnglie downdeliegend (sein)na sêseExpr.advfrvers le bas, par terreEngdownward, on the grounddenach unten, auf dem BodenA tï na sêse.C'est tombé par terre.It fell on the ground.zîa kûngbâ na sêseExpr.vfrdéchargerEngunloaddeentladenndo sô asûruExpr.nfrfissure, fenteEngcrevicedeSpaltengû sô asua sï atûku na ngangü na sêseExpr.nfrchute, cataracteEngwaterfalldeWasserfallsënë tî sêseExpr.nfrver de terreEngearthwormdeRegenwurmsûru pöpö tî âkubû tî finî da na ndö tî sêseExpr.vfrdélimiter, piqueterEngmark out, peg out (ground)demarkieren, absteckenzîa bê tî ... na sêseExpr.1vfrse calmerEngcalm (oneself)desich beruhigenSâra sï lo zîa bê tî lo na sêse.Make him calm himself .2frcalme-toi, ne te trouble pasEngcalm down, don't worrydeberuhige dichKpälë nî ahön awe. Zîa bê tî mo na sêse.The danger is gone. Calm yourself.zîa na sêseExpr.vfrbaisserEnglower (tr)desenkenzû na sêseExpr.vfratterrir, se poserEngland, alightdelanden, sich niederlassen2terre (sol)îngö tî sêse atîaExpr.vfrstérile, improductif (terre)Engbarren (of land) (be)deunfruchtbarer BodenYäkä nî alë pëpe ngbanga tî îngö tî sêse atîa.The garden didn't produce much because the land was barren.nzönî sêseExpr.nfrsol fertileEngfertile soildefruchtbarer Bodenpopôto tî sêseExpr.nfrboueEngmuddeMatsch, Schlammpotopôto tî sêseExpr.nfrboueEngmuddeSchlammsêse sô akolêeExpr.nfrargileEngclaydeTonsêse tî lüngö yêExpr.nfrsol fertileEngfertile soildefruchtbarer Bodensêse tî potopôtoExpr.nfrboueEngmuddeSchlammsêse tî yâ tî daExpr.nfrplancher, solEngfloordeFußbodenta tî sêseExpr.nfrmarmite (en terre)Engcooking pot (earthenware)deKochtopf (Steingut)walëkëngö ta tî sêseExpr.nfrpotierEngpotterdeTöpferwököngö sêseExpr.nfrsol fertileEngfertile soildefruchtbarer Boden3pays
  • Page 68 of 88
  • <
  • 1
  • ...
  • ...
  • 88