3.5.1.

buba yâ tî tënëvEngcancelfrannulerdeabbrechen
bulëebu.lɛɛnbanane douceli tî bulêeExpr.nfrrégime (de bananes)Engbunch (of bananas)deBananen-Büschel
daräandrap
denfroid, fraîcheurgbedê1comp.gbɛ.denfrabriEngshelterdeUnterschlupf, Schutzraumgbe tî dêExpr.nfrabriEngshelterdeUnterschlupf, Schutzraumgbedê2Expr.gbɛ.den1frombreEngin the shadedeim Schatten2frombreEngshadowdeSchattenna gbe tî dêExpr.advfrà l'ombreEngin the shadedeim SchattenÂbâgara alütï na gbe tî dê.Les vaches se tiennent à l'ombre.The cows stand in the shade.tângo tî dêExpr.nfrtemps froidEngcold weatherdekaltes Wetter
bïngöbi.ŋgofr. var.mbîngönobscurité
birän1combat2guerrezeme tî biräExpr.nfrépéeEngsworddeSchwert
bîröbi.ɾoncoussinet de portage
bîaküadvaussitôtA lîngbi ï gue bîakü, kôzo sï lo gä.We must go immediately before he comes.
bûkunlivre
da-lembë???nambassade
da-mbëtïda.mbɛ.tinécole
dangâlingânmante religieuse
devEngstay, remainfrresterdebleibenExpr.de maseka
1dev1froid (être)Ngû nî asïgîgî na frigô gï fadësô, adë dëngö.The water just came out of the fridge. It is very cold.dedëcomp.de.deeadjfrfrais, rafraîchissant (être)Engcool, refreshing (be)dekühl, erfrischendMû na mbï dedë ngû mbï nyön.Donne-moi de l'eau fraîche à boire.Give me cool water to drink.yeke dêExpr.frfroid (être)Engcold (objects) (be)dekalt (sein)Wâ amingo na gbe tî tawâ nî. Tawâ nî ayeke dê.2calme (être)Mamâ akîri na terê tî môlengê. Bê tî môlengê nÎ adë dëngö.Mother returned to the child's side. He is calm.Lê tî ngû nî adë, ï lîngbi tî fâ ngû nî sêngê.The surface of the water is calm. We can cross without trouble.dë bêExpr.v1frse calmerEngcalm downdesich beruhigen2frapaiserEngappease, pacifydebesänftigen, befriedendë bê tî ...Expr.vfrse calmer, apaiserEngcalm down, appease, pacifydesich beruhigen, besänftigen, befriedenngonzo tî ... adëExpr.vfrapaisé (être)Engcalm downdesich beruhigensâra sî bê tî ... adëExpr.vfrapaiserEngappease, pacifydebesänftigen, befrieden3timide (être)Expr.ndo adëil fait froidit's coldc'est calmeit's calm
dedêeadjfrais, froid
bëngo-lêbɛ.ŋgɔ.lɛ / bɛ.ŋgɔ.leexpr.id.debëngö1bëngönEngthreatfrmenacedeBedrohung
bï na lâadvEngday and night [in Sango night comes first]frjour et nuitdeTag-und NachtE sambêla tëtî lo bï na lâ.Nous avons prié pour lui jour et nuit.
bimav1pleurer, gémir, ululer2gémir (de douleur)
biöbi.onosbiö tî mângoExpr.nfrnoyau de mangueEngmango stone, pitdeMangokernâbiö tî terêExpr.nfrsqueletteEngskeletondeSkelettbiö tî kateExpr.nfrcôteEngribdeRippebiö tî liExpr.nfrcrâneEngskulldeSchädelbiö tî ndo tî bêExpr.nfrsternumEngbreastbonedeBrustbeinbiö tî pekôExpr.n1frcolonne vertébrale, épine dorsaleEngspine, backbonedeWirbelsäule2fromoplateEngshoulder bladedeSchulterblattbiö tî susuExpr.nfrarête de poissonEngfish bonedeGrätekpë tî yâ tî biöExpr.nfrmoelleEngbone marrowdeKnochenmark
bîrï na bïadvnuit dernièreBîrï na bï, zo anzï kârâkö tî mbï.La nuit dernière, quelqu'un a volé mes arachides.Last night, someone stole my peanuts.
bôröbo.ɾobo.ɾo
bozobozobɔ.zɔ.bɔ.zɔnessaimgbâ tî (ângadî, ...) sô ahuruExpr.nfressaimEngswarmdeSchwarm
bübä1nbêtisezo sô asâra mbito tî bübäExpr.nfrlâche, poltronEngcowarddeFeigling2stupide, bête (être)Âkângâ ayeke bübä mîngi ahön! Âla nguru gï na ndo ôko.Hartebeests are stupid as can be! They just circle around in one place.bübä zoExpr.nfrimbécile, idiotEngfool, stupid persondeDummkopf
daämarq.exist1là (être)ayeke daä.il y en athere is some (on hand)Mo yeke daä?Ça va ?How are you?2contenu (être)li tî ... ayeke daä pëpeExpr.nfrpersonne stupideEngstupid persondeunüberlegt (unreflecting), dumm (stupid)yeke daäExpr.1Engbe there, be presentKôkôkô! Mo yeke daä?Knock, knock! Are you there?2frÇa va ? (employé en tant que formule de salutation)EngHow is/are ...? (used as a greeting formula)deWie geht es ...? Balaô. Mo yeke daä?Hi. How are you?yëngö daä naExpr.nfraccordEngagreementdeVereinbarung
da-kûkuncuisine
  • Page 9 of 88
  • <
  • 1
  • ...
  • ...
  • 88